Oljemålningens baksidor

När jag målar med olja vill jag alltid måla så stort som möjligt för jag gillar inte att använda små penslar. Det ser ganska stökigt ut när jag målar. Jag har ett gammalt lakan som skyddar golvet och en ful spånskiva som jag spänner upp duken på. Min palett består av en träskiva och jag har flertal glasburkar med olika oljor i. Att måla olja innebär dessutom att man dedikerar flera dagar, kanske till och med en vecka framöver, för oljefärg tar tid på sig att torka. Innan jag börjar måla måste allt plockas fram och ställas i ordning. Men värst är nog att man alltid måste ”avveckla” dagen. Penslar måste tvättas och paletten rengöras. Och precis när man är klar kan man ge sig på att man ser något som bara måste rätta till. Man måste också vara försiktigt. Ha oömma kläder på sig, vilket jag sällan har; det har varit många förstörda tröjor och byxor genom åren. Man bör också vara mycket försiktigt i hanteringen av oljefärg. Inte äta och dricka medan man målar och inte slänga tomma tuber eller överbliven färg direkt i soporna. Och just ja, sa jag att jag bor på ca 13 kvm? I relation till alla andra material som jag använder är olja tveklöst det mest besvärliga. Ibland nästan överväldigande besvärligt. Men när jag väl sitter där, allt är framplockat och jag har satt ner pensel på duken. Då. Där. Är det så värt.