Upplevelser

När jag tänker tillbaka på mitt liv så inser jag att jag har gjort rätt mycket. Jag har lagt tid på så många saker. Jag har djupdykt och engagerat mig. Forskat och skapat. Men ingenting är egentligen bestående. Allt är då. Inte nu. Inte kvar.

Jag har aldrig byggt vidare, uppåt eller framåt. Allt har varit isolerade öar, i sidled. Det ända bestående i mitt liv har varit mina teckningar och målningar. Men jag har aldrig hållit mig till vare sig en stil eller ett material.

När meningslösheten greppar tag om mig. När allt känns fruktlöst. Tänker jag en gång till. Vad är det som egentligen betyder något? Det som verkligen betyder något är det som kan upplevas. Det som måste upplevas nu. Musik kan man inte lägga på hög och samla på. Man kan inte hålla musiken i handen, den kan bara upplevas i ögonblicken. Och sex. Precis så är sex också. Det är bara i ögonblick, i nuet det kan upplevas. Vänskap, den där nära, kära, intima vänskapen. Den där man delar ögonblick med. Berättar allt för. Vänskapen som står bredvid varandra när man känner att fötterna inte bär så lätt. Och den där vänskapen när man skuttar fram tillsammans. På äventyr. Allt man har i slutänden är känslorna. Upplevelserna.

En Hyllning till Kent

Jag ska kasta allt när jag går 

Fräta bort allting med thinner 

Speciellt sånt man 

Aldrig får glömma 

Då stänger jag själen, klämmer ihjäl den 

Och hittar en himmelsk drog 

Och då kommer känslan 

Är jag den enda som aldrig förstår? 

Och jag har inte duschat idag, är igår 

Är jag en astronaut? 

Är jag så ensam? 

 

Jag vill ha min tunga där 

Du är så nära att du blir våt 

Men så nära får ingen gå 

Bilden är 56x76 cm utförd i tusch på akvarellpapper och har jag sagt att jag älskar Kent? :-)

Kaos

2013 började jag blogga, den bloggen handlade om konstmaterial. Jag gjorde ingående jämförelser mellan olika papper och pennor. Den var nästan löjligt saklig. Jag antar att den speglade vem jag var då. En dedikerad kampkonstutövare som alltid satte mina intressen först. Jag levde tillsammans med min man och två hundar i ett stort hus på landet. Dagarna handlade om att hinna göra allt som måste göras innan träningen. Jobb, skogspromenader med hundarna och förberedelserna för kvällen. För varje kväll var det träning och den var otänkbar att avstå ifrån. Sen jag lämnade det livet har allt varit mer eller mindre kaos. Frågor som var jag ska bo, jobba och hur jag ska skapa ett nytt liv dominerade den första tiden. Sen började allt falla på plats. Men det var i början av 2020. Alla har en historia kopplat till pandemins utbrott. Alla drabbades. 2020 kom och gick över till 21 och lämnade oss som alla lite tokiga. För pandemin gör oss nog alla lite tokiga.

Kryddhyllan

Kryddhyllan har en speciell roll i denna familjs historia så därför fick den en central plats i bilden. Teckningen är utförd på extra tjockt högkvalitativt papper från ett italienskt pappersbruk som heter Fabriano. Teckningen är 56x76 cm.

One Down, One to Go

Mannen i familjen har bett mig att utföra två stycken porträtt på hans familj. Jag fick lite mer än hundra bilder som jag gick igenom och som jag fick fria händer att skapa något av. Första bilden sätter dottern Astrid i centrum. Bilden hålls ihop av blombuketten. Den är utförd i blyerts på ett papper från Saunders som är 56x76 cm.

Kroppens minne

 

Idéer

Jag har sällan en exakt bild i huvudet när jag påbörjar en teckning eller en målning. Jag har förstås en diffus idé som gör att jag kan börja någonstans, men sedan får bilden alltid ett eget liv. Det är i alla fall så det känns. Jag tror att resultatet skulle bli bättre om jag var mer förutseende och planerande men jag tycker att det är mycket roligare att lösa problem och se möjligheter i en bild var eftersom, än att hitta på en idé och sedan slaviskt följa den. I detta fall valde jag mellan en mängd olika idéer men ingen av dem var stark nog så jag använde mitt numera favorit motiv: noter. Men borde jag släppa in lite färg i livet snart? För oj vad jag har fastnat i blyerts och gråskalan värld.

And the Music Plays on

Till denna teckning har jag använt två olika hårdheter på blyertsen. En 2H och en 8B. Det vill säga en ganska hård och därmed ljus penna som jag använde till den stora delen av teckningen samt en mjuk med mycket svärta till håret, noterna och skuggorna. Jag jobbar ofta så. Jag bestämmer en förutsättning för mig själv som jag sedan måste följa.