måndag 22 mars 2021

Laverbar blyerts

Alla bilder har delar som är roliga att göra och delar som är supertråkiga och ibland enormt jobbiga. Jag har haft lite besvär i min handled vilket inte förbättras av att jag arbetar så mycket med blyerts just nu. Särskilt eftersom jag dessutom vill ha så mycket svärta i mina bilder. Men!!! Konstnärsvärlden är fantastisk och full av lösningar. Jag vet inte för mitt liv varför jag inte tänkt på detta tidigare men det finns ju laverbara blyertspennor och dem kan man mala sönder och blöta upp så har man plötsligt möjligheten att täcka stora ytor med en pensel, vilket förstås går så mycket fortare. Det finns dock en stor skillnad på en laverbar blyertspenna och en vanlig och det är att de har olika glans. Det syns att det är två olika material som jag har använt, men samtidigt föredrar jag det matta i den laverbara blyertsen. Inte minst för att det är lättare att fota. Så Yeah :-)

söndag 21 mars 2021

I tankarna

Jag fortsätter med min bildserie som fångat mig så. I natt drömde jag för första gångern på länge. Ni vet, en sådan där dröm som skapar tveksamhet hur vidare det verkligen var en dröm eller inte.

tisdag 16 mars 2021

Rädsla

Jag har skrivit om känslor förr i min blogg, och kommer säkert att göra det många gånger till. Alla känner de känslor som finns att känna, men vissa känslor är vanligare och starkare hos vissa individer än hos andra.  

Jag är inte särskilt rädd i min läggning. Har aldrig varit mörkrädd, spökrädd eller rädd för människor (även om man borde?). Har aldrig varit rädd att det ska stå en ”ful gubbe” i ett hörn. Jag trodde förvisso som barn att det kunde finnas någonting under sängen (så där som många andra) men jag hanterade det genom att lägga mig själv under sängen. Då kunde ju ingen annan vara där.  

Jag var och är inte rädd för att bli sjuk nu under pandemin, men jag hade absolut en period när jag var rädd för hur det ska gå för världen, för mitt kära Bomans hotell, mina vänner och mina framtidsplaner och drömmar var hotade. Det var en befogad rädsla, men rädsla är en känsla. Man kan inte styra över den och när känslan gått över så är det så, vare sig hotet är över eller inte.  

I somras upplevde jag dock en annan typ av rädsla (som jag skrivit om tidigare här på bloggen). En mer ren ”skräckfilms” känsla. Jag upplevde sömnparalys. Jag antar att det är vad jag bearbetar nu i min bildserie. Men känslan är nu bara ett minne.

lördag 13 mars 2021

Love you To Death

När jag först började på denna bild hade jag tänkt att det skulle vara något i spegel, så där skräckfilms-klassiskt, men när jag väl började på bilden kändes plötsligt idéen allt för given. Jag vill heller inte att alla mina drömbilder ska bara vara fyllda av skräck. Jag gjorde som jag ofta göra; jag går långa promenader, lyssnar på musik och sakta men säkert kommer en ny idé till mig. Just nu lyssnar jag intensivt på Type O Negative. Musiken är full av oförutsägbara vändningar, och ofta avslutar de sina låtar lite speciellt. Musik är en av mina stora inspirationskällor, men hur den inspirerar är svårt för mig att förstå till fullo. Kanske är det bara genom att jag lyssnar så intensivt och för en stund släpper andra tankar som påverkar. Allt jag vet är att leva utan musik skulle vara så fattigt.

tisdag 9 mars 2021

Idag

Idag, när jag satt på bussen, for en känsla - eller om det var en tanke - genom mig. Ibland är det som att man ser, för ett kort ögonblick, världen utifrån.   Som om man inte är en del av den.   Som att man ser allt som om man såg det för första gången.   För bara en kort stund. Sen är allt bekant igen.

söndag 7 mars 2021

Kanashibari

Jag har frågat, på gränsen till förhört, alla jag känner om vad de drömmer och hur de upplever sina drömmar. Hur ofta drömmer de mardrömmar och hur ser de ut? Många drömmer om att vara jagade eller att de faller. Att vara fast och inte kunna ta sig loss är också ett återkommande tema. Själv har jag inget minne av att jag drömt att jag faller eller varit jagad men att vara oförmögen att handla. Att inte kunna hjälpa eller ändra på något som känns viktigt har varit återkommande i mina mardrömmar. Jag skrev i ett tidigare inlägg om sömnparalys, något jag själv upplevde i somras. På japanska heter det kanashibari. Ordet är sammansatt av två kanji. Det första betyder guld och det andra att bindas.

tisdag 2 mars 2021

Drömfångaren

Jag har haft en ganska lång period där jag känt att min kreativitet varit på sparlåga. Jag pratade om detta med ”min Amanda” (som jag bollar allt i mitt liv med). Hon påpekade att jag inte varit mindre produktiv, men att jag inte haft ett tema. Tidigare i mitt liv brukar jag ofta teckna eller måla efter ett tema. Det kan vara löst sammanhållet i form av ett material men oftast är det en idé som jag utforskar. Nu tror jag bestämt jag har hittat ett tema. Jag kallar det ”drömfångare”. Det har hitintills tagit sig formen av svarta bilder i blyerts med fantasifigurer. Och nu har jag fått tillbaka lusten. Allt jag vill är att få teckna. Jag tycker nästan att det är jobbigt att behöva både äta, duscha och allt annat som tar tid från mina teckningar. Idéerna, eller bilderna i mitt huvud nästan trängs om att få komma fram på pappret. ”Ställ er i kö” får jag nästan ropa för att hindra dem från att tränga sig före och störa den bilden jag just då utför.