Drömfångaren

Jag har haft en ganska lång period där jag känt att min kreativitet varit på sparlåga. Jag pratade om detta med ”min Amanda” (som jag bollar allt i mitt liv med). Hon påpekade att jag inte varit mindre produktiv, men att jag inte haft ett tema. Tidigare i mitt liv brukar jag ofta teckna eller måla efter ett tema. Det kan vara löst sammanhållet i form av ett material men oftast är det en idé som jag utforskar. Nu tror jag bestämt jag har hittat ett tema. Jag kallar det ”drömfångare”. Det har hitintills tagit sig formen av svarta bilder i blyerts med fantasifigurer. Och nu har jag fått tillbaka lusten. Allt jag vill är att få teckna. Jag tycker nästan att det är jobbigt att behöva både äta, duscha och allt annat som tar tid från mina teckningar. Idéerna, eller bilderna i mitt huvud nästan trängs om att få komma fram på pappret. ”Ställ er i kö” får jag nästan ropa för att hindra dem från att tränga sig före och störa den bilden jag just då utför.