Min Blåa Vinbok Del VII

Mina vinäventyr fortsätter. Jag tecknade av flaskan med det papper som satt på samt att jag tog av pappret och tecknade av hur hur själva flaskan och etiketten såg ut. Amarone är onekligen lättdrucket och gott men kanske inte så spännande och utmanade som många andra italienska viner.

Amarone

Min första Nero d´Avola (på bara en druva). Jag upplevde den lite amarone lik, om än inte fullt så "russin"betonad samt att vaniljtonen var mycket framträdande på denna. Vinet kommer från Sicilien. 

Nero d´Avola

Det blev ytterligare en amarone, denna från amarone classico.

Amarone

Sen var det äntligen dags att prova ett vin som jag varit nyfiken på en tid. Det är från Etna (vulkanen på Sicilien; den är fortfarande aktiv) och druvorna är odlade i vulkanisk sand. Jag tycker det är så coolt och hade därmed lite stora förväntningar. Som om det skulle smaka underbart bara för att det växer på en cool plats. Men jag tyckte inte alls om vinet. Tyckte det doftande surt. Smaken var utpräglat jordgubbig, vilket låter gott, jag älskar jordgubbar men har svårt för jordgubbssaft och efterrätter gjorda på jordgubbar. Detta var mer som det senare. Min vän Susanne var lite mer positiv dock. 

Etnavin 

Min första vino Nobile di Montepulciano! Den njöt både jag och Susanne av, vilket inte är så vanligt. Vi brukar ha ganska olika smak. Men detta vin hade nog lite av två världar. Lite mörk och fyllig samtidigt som den också var lite stram och bar på många dofter och smaker. Så nu längtar jag efter att få prova en lite högre kvalité av samma vin.

Vino Nobile di Montepulciano

Inspirerad av Maya (på vinguiden som pratar så intressant om vin) som i ett avsnitt njöt så av rosé champagne, gjorde att jag var tvungen att prova. Jag plockade bara en liten flaska, en liten som räcker till ett glas. Det var nog lite ogenomtänkt köp. Måste välja med mer omsorg nästa gång. Den smakade mer som en läsk än som en mousserande vin. Men nu vet jag det. 

rosé mousserande vin  

Susanne anordnade en picknick i Wasaparken. Hon ska gå upp för svart bälte i karate och jag hjälpte henne med teori och praktik. Vi ömsom tränade, ömsom åt melon och drack vin. Det blev min andra Rioja. Kryddig, rätt fyllig och koncentrerad i smaken. 

Rioja

Sen gick vi vidare till min kära vinbar Garage del Gusto, där drack Susanne en Ripasso och jag provade mitt livs första Tignanello! Jag tog ett halvt glas. Tignanello är en producent som jag läst om. De var en av grundarna till "supertoscanarna". Denna är gjord på sangiovese, cabernet sauvignon och cabernet franc. Kändes otroligt spännande! Tänk att jag har provat en Tignanello 😀

Tignanello

Efter att ha fått dricka mycket gott bestämde jag mig för att jag måste börja prova lite vitt också. På Nabo vid Tegnérlunden tog jag ett glas vitt vin från samma producent som Tignanellon jag druckit dagen innan. Jag tycker det är lite svårt med vitt. För mig smakade vinet som en avslagen prosecco. Men jag förstår att jag är rätt onyanserad i min smak. Har ju knappt druckit vitt vin.  

Vitt italienskt vin måste ju också provas!