måndag 28 juni 2021
Om dåliga egenskaper, del II
Det går inte att beröra ämnet ”bra och dåliga egenskaper” utan att adressera hur absurt det tankesättet egentligen är. Det är klart att det inte finns några objektiva dåliga eller goda egenskaper, förutom extrema saker förstås; har svårt att tro att det någonting funnits en kultur eller kontext där massmördare varit en höjdare :-)
Det är intressant att titta på ord som vi uppfattar som positiva. Byt ut ordet till en annan synonym och plötsligt kan det uppfattas annorlunda. Självförtroende kan bli arrogans. Intelligens kan bli egenkär. Har du lätt att sammarbeta eller är du konflikträdd? Har du stark vilja eller har du kontrollbehov? Är du metodisk, eller är du fyrkantig? Balansen mellan dessa kan vara hårfin och mer än något annat: sant eller inte sant i betraktarens ögon och kanske sant i en kontext men inte i en annan.
Egenskaper är ju också relativa. Själv har jag två långa relationer bakom mig (båda lyckliga). Den ena mannen var pedant, den andra slarvig. I förhållande till den första var jag rätt slarvig och i förhållande till den andre noggrann. Eller…blev jag lite mer slarvig när jag levde med en pedant, och mer noggrann när jag levde med en slarver? För vilka egenskaper är egentligen fixerade? Vilka är hugna i sten? Vilka är djup rotade i våra gener, omöjliga att fly från? Kanske är man skyldig sig själv att prova att vara något man inte tror sig vara. Eller kanske är man nöjd med hur man är och vill hellre fokusera på andra saker?
För slutligen kommer den stora frågan: Varför lägger vi så mycket tid att fundera kring hur vi är.
Dagens teckning är utförd i blyerts mellan jobb i receptionen på Bomans hotell i Trosa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar