Nygammalt

Det har hängt en stor tavla i matsalen på Bomans hotell som jag målade 2019. Nu ville Kristin (som äger hotellet) ha tavlan i ett nytt rum. Det är en gammal konferenslokal som görs om till ett hotellrum. Jag var egentligen på hotellet för att måla lite texter på några tomma väggar och annat, men när jag ändå var där ville Kristin att jag skulle måla lite mer grönt på tavlan. Jag minns att jag aldrig kände att jag nådde fram med målningen när jag utförde den. Jag visste hur den borde se ut men förmådde inte där och då att se vad som krävdes. Nu satte jag mig framför tavlan, som stod på golvet i det nya rummet där hantverkare och Kristin själv sprang omkring och fixade det sista. Byggdammet låg i luften och AC:n hade ännu inte kommit igång så det var varmt! Men plötsligt var det som att jag visste precis vilka kulörer jag skulle använda. Hur jag skulle gå till väga och vad som behövdes. Jag kunde knappt sluta. Kanske behövde jag tiden för att ”se”, eller kanske är det för att jag inte målar så ofta med olja längre. Jag bor ju så litet och det är svårt att få plats. Glädjen att få måla med olja satt i mina händer, i mina ögon, i mina sinnen. Jag kunde inte slita mig. Kristin bjöd på rosé men jag kunde inte släppa penseln för den skull.