Jag har ställt ut på konsttriangeln sedan starten. Det är något jag behöver göra för att få mat på bordet. Men ångesten inför en utställning, och osäkerheten i vardagen, får mig ibland att överväger att ge upp. Det vore lättare. Av tusen skäl lättare. Men om jag slutade måla och teckna, då skulle jag bara existera i världen. Inte leva i den. Så jag örfilar mig själv lite, och fortsätter.
När jag gör teckningar i den här stilen så planerar jag aldrig bilden i förväg. Jag börjar och låter varje del i bilden växa fram vart eftersom. Det är som att jag själv fångas in i en fantasi som jag inte styr över.
Bilden är utförd i laverbar blyerts på akvarellpapper. Den är 56x76 cm stor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar