lördag 24 juli 2021
Min musikhistoria del II: En hyllning till 90-talet
Även om punken lagts undan som en lite barnslig period i mitt liv fanns och finns fortfarande en dragning åt det hållet. En självklar vidareutveckling från punken blev grungen, inte bara för mig utan för många i min generation. Lite som om musikutvecklingen följde de födda under 70-talet. Jag såg Nirvana live. Green Day var svåra att motstå även om deras trallighet gjorde att jag aldrig återvände till dem.
Tiden erbjöd också mer klassiska rockband; vem har inte älskat Red Hot Chilli Peppers någon gång i sitt liv? En nästan filosofisk fråga är: Kan man välja en bästa RHCP låt? Ta bara början på ”Can´t stop”, kan inte sätt fingret på varför jag älskar ”Scar Tissue” så mycket, men älskar gör jag. Och den återkommande gitarren i ”Snow”. Och sen har vi förstås ”Give it Away”. Vilken energi, vilken klassiker men ändå eklektisk på samma gång. Cranberries tyckes bara göra bra skivor, det ena fåtölj skivomslaget efter den andra, fast numera tycker jag inte att alla låtarna är lika bra längre. Och Alains Morrisette blev en klassiker i samma ögonblick som hon släppte sin CD. Sen var det förstås första gången Kent klev in i mitt liv. Kräm gjorde ett bestående intryck. Aldrig förr har en text talat så till mig
Radiohead och Oasis ”Wonderwall” spelas fortfarande i mina hörlurar nu och då. Medan jag inte kan säga att vare sig Nickelback, Muse, Pearl jam eller Foo Fighters är musik jag går tillbaka till. Inte heller kan jag säga att jag lyssnar på Lenny Kravits särskilt ofta numera. Kanske kan jag fortfarande förstå ”Song 2” av Blur, den energin är odödlig även om låten kanske har något lite fånigt över sig också. Nästan som en parodi på all gammal punk man hört. Rage against the Machine var en grupp jag missade då det begav sig men som jag numera håller nära hjärtat. Originella? Nja. uttrycksfulla? Om!
Grungen tycktes gå vid sidan om en helt ny musikgenre som tog världen med storm och jag föll jag också. Jag som alltid tidigare valt en egen väg var nu en radioskvaltjej. Jag nästan slukade allt från popig R&B till rap och hip-hop av det hårdare slaget. Den var fantasieggande, bröt mönster (i alla fall i mina öron).
Facit:
Sångtext: Killing me softly, Fugees
Skivomslag: Radiohead ”Pablo Honey”
Musikvideo: Cardigans Favorite Game
Sångtext: Wonderwall, Oasis
Skivomslag: Nirvana ”nevermind”
Skivomslag: Korn ”Issues”
Sångtext: Fast Car, Tracy Chapman
Skivomslag: Jay Z ”Reasonable Doubt”
Musikvideo: TLC No Scrubs
Musikvideo Red Hot Chili Pepper Give it away
Skivomslag: Kent ”Isola"
Green Day
Sångtext: Ironic, Alains Morrissette
Lenny Kravitz
Sångtext: Black, Peral Jam
Musikvideo Cranberries Zombie
Skivomslag: Black Eyed Peas ”Behind the Front”
Skivomslag: Blur ”Blur Album”
Skivomslag: Deftones ”Around the Fur”
Skivomslag: Björk ”Homogenic”
Musikvideo: Beyonce Crazy in Love
Musikvideo: Missy Elliott The Rain
Musikvideo: Eminem My Name is
Sångtext: A Got Five On It, Luniz
REM Up
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar