Alive

I, I feel so alive…sjunger P.O.D

Så kände jag när jag målade mina tavlor. Jag älskar att arbeta med flertal olika bilder samtidigt. Gärna i en serie, där bilderna hänger ihop. Att arbeta med denna typ av bilder är alltid ett vågspel. Även om jag naturligtvis anar hur färgen kommer att agera är slutresultatet ofta en överraskning. Vilket är en stor kontrast till mina realistiska blyertsteckningar där den enda ”överraskningen” är hur vidare jag är skicklig nog eller inte. 

Nu ska jag ta en promenad till observatorielunden, där kentauren står och titta ut över stan, och kanske kommer jag att känna ”I, I feel so alive” igen där uppe på höjden.  

Akvarell på yupopapper 102x66 cm

No man is an island

Just nu lyssnar jag intensivt på A Perfect Circle i allmänhet men en låt som heter Disillusioned i synnerhet. Där sjunger de …you were never an island. En parafras på John Donnes No man is an island antar jag.  

Detta är min fjärde stora målning på yupopapper. De blev totalt sex stycken. Ännu så länge i alla fall, jag har fyra papper kvar. Det är ett ovanligt stort mått som inte var lätta att hitta. Jag köpte dem från en engelsk nätbutik, så jag passade på att köpa tio stycken med tanke på att det kanske inte blir så lätt att handla därifrån igen.  

Akvarellmålning på yupopapper

What You Do To Me

Jag hade från början tänkt koppla mina målningar till olika aspekter av kärlek/ erotik, men eftersom de är beställningar och min kund hade några önskemål tyckte jag att det var bättre att spara på den idéen. Men de tankarna slår nog lite igenom ändå, om inte bara i musikvalen. You don´t know, what you do to me…de orden delas lika mellan en erotisk längtan och en känslomässig lidelse för mig (sen va Blacrok tänkte när de skrev låten...?).  

Akvarell på yupopapper

Is All That You Can´t Say

Det finns tre klassiska typer av färger (nu använder jag ordet i dess egentliga betydelse vilket inte avser kulörer, utan bindemedlet) dessa är olja, akryl och akvarell (det finns förstås fler färgtyper; till exempel äggoljetempera och gouache, men de kan också ses som ”underkategorier” till de tre nämnda). 

Akryl har aldrig tilltalat mig. Ibland tänker jag att jag borde ge det en ny och ärligare chans för av de nämnda färgerna är det akrylen som utvecklats mest under de åren jag har målat. När jag började måla var akrylen en färg som hade framför allt två problem. Det ena var att resultatet oftast blev platt och dött, det andra att färgen förändrades när den torkade. Den mörknade och ibland ändrades även kulören. Dessa problem är numera lösta och fördelarna är egentligen slående: färgen torkar fort (men man kan lätt manipulera färgen att torka långsamt om man så önskar), den går att använda på en mängd underlag och det är lätt att rengöra penslarna efteråt (bara en sådan sak!). Ändå bultar inte mitt hjärta alls för akryl. I alla fall inte ännu? 

Mitt hjärta är tveklöst och hopplöst dedikerat till olja. Trots alla nackdelar. Färgen torkar långsamt (om än med kunskap om oljor och pigment kan man påverka tiden väsentligt), det är en kladdig procedur som kräver utrymme och ventilation (även om jag undviker terpentin och farliga pigment), samt att rengöra penslarna är alltid ett gissel. Men jag ska återkomma mer om varför jag trots det älskar olja så mycket. 

Akvarell har alltid varit något av ett mellanting för mig. Jag ser enorma fördelar med färgen. Dels är den användarvänlig. Akvarellen kräver inte så mycket. Allt man verkligen behöver, förutom själva färgen, är en pensel och en mugg för vatten. Akvarellen är dock svår att behärska och kräver mycket erfarenhet. Inte minst på grund av att pigmenten (om man inte använder studiokvalitet) beter sig mycket olika sinsemellan. Det kan dock ses som en fördel eftersom det gör akvarellen så spännande. Nackdelen, som jag brukade uppleva, är att akvarell i vått tillstånd är så vansinnigt vackert, men sen, när färgen torkar på pappret blir den ljusare, mindre intensiv och tappar glans (gäller i och för sig inte alla pigment). Detta förändrades dock drastiskt dagen jag upptäckte yupopappret. Så som färgen ser ut i vått tillstånd, så ser den också ut när färgen har torkat på ett yupopapper. Det är därför jag numera älskar akvarell lika mycket som olja. 

Yupomålning 102x66 cm

Jag håller på med sex stycken målningar som är de största yupo och akvarellmålningar som jag har gjort. De är 102 cm höga. Som jag målar parallellt. På nio kvadrat. 😳

Jag har en låt som jag kopplar till varje målning. Den första är en Tracy Chapman låt.

Stranger in Moscow

Jag färdigställde denna målning på nyårsafton men glömde faktiskt bort den. Nyårsafton har väl en sådan påverkan. Nu sitter den i alla fall på plats, på dörren in till linneförrådet på Bomans. Det är en av Kristin Bomans favoritlåtar och hon fullkomligt älskar Michael Jackson.

Noter som dekoration

Methode Champagne

Sen i somras har mitt liv varit full av förändringar. Jag har gått från att aldrig dricka alkohol under mer än femton år till att i somras börja dricka champagne flera dagar i veckan och senare även vanligt vin. Förutom att det är gott är det också otroligt intressant, både historiskt och inte minst hur man arbetar med alla sina sinnen. Just nu har jag ett portugisiskt rött vin i mitt glas. Eftersom jag är en nybörjare är jag mest på nivån att jag kan bedöma om det är gott eller inte J

Denna bild är, gissar jag, min första bild av många som hyllar champagnen (och lite en hyllning till skor också…)

Methode Champagne 

Året som gått

Snart är det 2020, ett årtal som jag inte ens kan minnas att jag fantiserat om. Jag gissar att alla i min ålder tänkte framåt till hur det skulle vara år 2000. Hur gammal man skulle vara och kanske tankar kring hur man föreställde sig att livet skulle vara. Men jag har inget minne av att jag någonsin tänkt eller pratat med någon om något annat årtal i framtiden och nu, plötsligt, blir det 2020, ett årtal som jag i efterhand tänker att jag borde reagerat på. 

Jag har aldrig ägnat mig åt nyårslöften men det har hänt att jag har blickat tillbaka över året som gått, vad har jag egentligen hunnit med? Vad har jag skapat under ett år. Här är ett urval från året 2019. 

Jag har arbetat mycket i serier i år. Tidigt på våren gjorde jag något nytt, bilder i akvarell med blommor som byggde upp en kropp/kroppar. De var så roliga att göra. Här är några av dem: 

Akvareller 

Akvarell

Sen följde en period där jag utgick från samma idé att bara antyda kroppar, men nu använde jag tusch och lät noter forma motiven. Nästan ännu roligare att göra; jag kunde knappt sluta. 

Tuschteckningar med noter

Tuschteckningar med noter på färgat papper

Några få temateckningar blev det också. Det är inte en ny idé, jag utvecklade den redan för flera år sedan, men det är så mycket tecknarglädje att jag kanske aldrig kan släppa den idén. 

Tuschteckning

tuschteckning

Under sommaren gjorde jag mitt första verkliga självporträtt. Mest för att jag behövde en modell, men det öppnade en hel del möjligheter för mig. Jag hade faktiskt aldrig tänkt på att använda mig själv på det sättet tidigare. Jag gjorde en del bilder i blyerts, andra i sepia. Det blev en hel serie i sepia (inte bara självporträtt, nedan är också en bild på Amanda). 

Sepiateckningar

Under sommaren gjorde jag också många bilder i en serie som jag kallade ”känslor”. Jag önskar att jag hade ett bättre namn på den serien. Här är i alla fall några bilder. Alla utförda i blyerts. 

Känslor i bilder

En serie som jag inte är klar med (tror jag) kallar jag ”i rörelse”. Den var enormt rolig att göra. Också tecknad med blyerts. 

I rörelse, blyertsteckningar

Blyerts på färgat papper har också varit återkommande under sommaren och hösten. Gärna med erotiska motiv. 

Blyerts på färgat papper

En bild som var tänkt att ingå i en serie, men ännu har jag inte fullföljt den idéen. Serien var tänkt att heta eller illustrera ”ögonblick”, där jag ville jobba mer med bakgrunder, något jag sällan gör. 

Ögonblick

En del porträtt har det också förstås blivit. Några i olja, andra i akvarell och många i blyerts. 

Porträtt i blyerts

Porträtt i akvarell

Porträtt i olja

Mot slutet av hösten började jag med akvarell på yupo papper igen. En idé jag började med för lite mer än ett år sedan. Efter nästan ett år av snudd på uteslutande svartvita bilder behöver jag nog lite färg! 

Akvarell på yupo papper

Akvarell på yupopapper