Att skissa del II

De flesta av mina nyligen utförda skisser har jag nu gjort något av. De blev många musikrelaterade teckningar i tusch. Jag fortsatte dock att skissa i ungefär samma stil. De är ganska stora skisser, 46x61 cm och jag har ingen aning om vad jag ska använda dem till. 

Soul music

Musik är konstant en inspirationskälla för mig, likväl för många andra gissar jag. När jag lyssnar på musik som berör mig vill jag göra något av upplevelsen. Jag känner det som om jag konstant kämpar för att komma på hur jag ska förmedla vad jag upplever för musik och bild är så olika.

Soul Music

Lover man 

Att skissa

Jag skissar ofta innan jag utför en teckning eller en målning, och inte så sällan skissar jag mer än vad jag behöver. Det är lite för att jag söker efter den bästa skissen för det jag ska göra, men mycket för att jag helt enkelt inte kan sluta när jag väl har börjat. Jag ursäktar mig att jag ju använder gamla skisser förr eller senare till något annat. Vilket är sant, men mer sant är att jag har så svårt att sluta när jag väl börjat med något. 

Att skissa är en helt annan känsla än att utföra en slutgiltig tavla. Man är lite friare i sin stil för alla små misstag kan man rätta till senare, men kravet på helheten, posen och proportionerna är större. 

Förnyelse eller inte

Om det finns något som jag brukar få uppmärksamhet för så är det att jag har en del idéer som är mer eller mindre originella. På konsttriangeln i år var det många som sa ”så spännande det ska bli att se vad du kommer att hitta på till nästa år”. Jag blir nästan skräckslagen när jag hör de orden, jag förstår kognitivt att det är en stor komplimang, men jag känner trycket att göra något som jag inte vet om jag kan. Har jag mer idéer i mig? Har jag kanske tömt ut allt? 

Det är inte hållbart att alltid förnya sig, men ibland känns det som om jag inte får arbeta efter en gammal idé som jag släppt, som om jag måste pusha på framåt. Nu ska jag inte låtsas som om jag ställer höga krav på mig själv, för det gör jag inte. Tillexempel så vet jag att man säljer ofta tavlor i par om man tänker på hur man disponerar motivet och anpassar färg och storlek mm, men trots att jag vet och tänker att jag borde anpassa mig efter detta så gör jag aldrig det. Så, nej, jag är bortskämd och gör det som känns lustfyllt. Men just nu känner jag som om alla mina idéer är slut, att jag kanske nått min gräns för förnyelse. Därför har jag bestämt att jag ska teckna och måla efter gamla idéer precis så mycket jag vill! Vad annat kan man göra? 

Bild från en utställning för några år sedan när jag målade mycket naturbilder

Bild från 2014 (tror jag) när målade en av konferenslokalerna på Bomans inspirerad av medeltida kyrkor. 

Jag har så få bilder på mig själv, detta är en bild från omkring tio år sedan när jag målade med lite större pensel :-) Var bara tvungen att ta med den. Allt jag målat har ju knappast varit nyskapande och kreativt. 

Konsttriangeln 2019

Det har varit strålande sol och underbart varmt under påskdagarna, när vi, som vanligt deltagit i konsttriangeln. Calle Isoz och jag ställde ut i hamnmagasinet. Det är nu minst fem år som vi har ställt ut tillsammans på vårt kära Bomans. Det är alltid lite nervöst så det känns skönt att inte vara ensam. Här är lite bilder från dagarna.

Calle Isoz och jag

Bomans i mitt hjärta

En av väggarna där jag visade mina akvareller på yupo papper

En annan vägg där jag visade "temateckningar" 

Calles underbara skulturer, fotografier och målningar

Tuschteckning

Igår var det första dagen på konsttriangeln. Tavlorna man säljer hänger normalt sett kvar under hela utställningen, men om någon vill ta med sig en omgående vill jag inte vara omöjlig och igår ville någon ta med sig en tavla, vilket lämnade en tom stirrande plats. Jag var ovanligt nöjd med upphängningen av tavlorna i år för jag grupperade dem efter material och stil och alla tycktes få plats perfekt på sin egen vägg (det har nog aldrig hänt förr), så när en tavla försvann (och den måste ju ersättas), insåg jag att jag saknade en lämplig tavla till just den platsen. Jag har ofta ett flertal tavlor som är påbörjade som sedan blir liggande som jag nu gick igenom i huvudet. Jag kom på vilken jag skulle kunna slutföra när jag kom hem. Den skulle få ingå i min blomserie, men när jag väl började insåg jag att den inte alls ville bli en blommålning. Så den fick bli en tuschteckning i stället. Så nu är min fina ordning i alla fall bruten... Jag har verkligen ingen kontroll över mig själv. 😂

Tusch och vatten på akvarellpapper

Yoga och blommor

Jag tänkte först inte göra detta inlägg eftersom jag glömde fota denna bild innan jag ramade in den och nu är den såld (på konsttriangeln) och det är ju helt omöjligt att ta en bra bild på en inramad tavla! Men så börja jag tänka att även om jag naturligtvis skriver bloggen för läsarna skull, skriver jag faktiskt också för min egen. Bloggen är lite utav min dagbok där jag kan följa min egen utveckling, därför vill jag ha med allt jag gör även om kvalitén suger.  😀