Havanna

Jag har sista tiden tecknat flertal teckningar i blyerts i rad (och håller på med ytterligare en). Dels för att jag just nu fått en nyförälskelse i blyerts, men också lite för att det är så kallt. Vi hat problem med vår värmepump och i kylan är det lättare att teckna mindre och med färre verktyg. Jag använder mins stiftpennor för 2 mm stift i 4H-4B på Arches papper. Kanske favoriten för blyerts... men jag ogillar egentligen att utse produkter för favoriter. Att byta papper och bytta pennor gör processen mer spännande!

Graphite drawing on Arches

Blyertsteckning med sommarmotiv

Så här mitt i vintern när snön faller som tyngds känns sommarmotiv ovanligt lockande. Jag har tecknat sommarmotiv i blyerts tidigare, mycket för att jag gillar kontrasten av gråskalan och motivet.

Stiftpenna som jag älskar

Sommar 2018

Lyxtorsdag på café Opera

Igår var det lyxtorsdag på café Opera, där karin, Mia och jag deltog å Bomans vägnar. Karin och Mia informerade om Bomans och jag satt och målade. Det blev en "Bomansskylt" i tigermönster.

Bomans

Året som gått

Förra året gjorde jag en "året som gått 2016", en kavalkad av mina bilder, på min YouTube kanal. Jag bestämde mig att göra en i år också. Här är den:

Passion

Det var ett tag sedan jag tecknade i blyerts. Min far var fotograf, han fotade mestadels porträtt på författare och politiker, så när jag var liten tyckte jag nog att ganska många av hans bilder var lite tråkiga. Mest en massa gamla gubbar. Men ett foto trollband mig. Fotot är litet, gulnat och trasigt men jag har det kvar fortfarande och har alltid tänkt att jag ville teckna av det. Dock är det en komplicerad bild med många svårigheter att ta sig över så jag har länge tvekat. Nu, tillslut vågade jag dock. Jag tror aldrig att jag lagt mer tid på en blyertsteckning tidigare. Lustigt nog, känner jag mig ambivalent till bilden. Jag är väldigt nöjd med den (vilket jag sällan är) men samtidigt känns det märkligt att efter så många år faktiskt ha utfört den. Det känns lite tomt.

Teckningen är i A4 format (ungefär), på ett varmpressat papper från Saunders (st Cuthberts Mill).  Jag använde blyertspennor från Caran d´ache (Grafwood) och knådsudd. Det är en av tjusningarna med blyerts. Man behöver så lite material.

Blyertsteckning (Grafwood)

Illustrationer

Jag tränar kampkonst, vilket är minst lika intellektuellt som det är fysiskt. En stor del går åt att minnas olika övningar och detaljer i utföranden. I princip alla övningar jag har lärt mig har jag tecknat ner under årens lopp. Jag vet egentligen inte om det är ett kontrollbehov eller bara en ursäkt för att kombinera mina två stora passioner: kampkonsten och tecknandet. Jag har aldrig tänkt på att visa något av det jag gör här på min blogg innan, och jag kommer nog inte att göra det alltför ofta och absolut inte visa allt för det är ganska stora mängder av teckningar som jag utför varje år. En del av dessa teckningar är av låg kvalité och utförda i stress endast för att minnas. Andra är fyllda av tecknarglädje med inte så sällan inslag som är helt ovidkommande, som till exempel en hund :-)

De teckningar jag idag tänkte visa är sex stycken av 47 som tillsammans illustrerar en sai kata. Sai är ett av de traditionella vapnen från Okinawa, kata är en rad rörelse man tränar i soloform i ett förutbestämt mönster.

Sai kata

Seendets gåta

Ofta ägnar man sig så intensivt åt en bild att man upphör se den, man blir som förblindad. Den blindheten för en bild är, som jag ser det, den värsta fienden inom skapande som man har. Jag har dock några lösningar som ibland fungerar. En av dem är att tillåta sig att ta risker och leka lite. Ibland lossnar mycket för att man slappnar av. Ett annat sätt, som oftast är det bästa, är att låta tiden gå. Lägger man ifrån sig en teckning eller målning och återkommer ett par månader senare (eller ännu hellre ett halvår senare) så brukar man förvånas över hur man inte kunde se det då uppenbara felet. Problemet är att man sällan har tiden eller lusten att vänta. Man kan också ibland "lura" sig själv att "se bättre" genom olika metoder så som att vända bilden uppochner, titta på den i en spegel eller ta ett fotografi av den. Genom kameralinsen kan man ibland skymta bildens verkliga skepnad istället för den skenbild man själv har fastnat i. Det kan också löna sig att be någon i sin omgivning att titta på det man gör. Jag frågor ofta min man, rättelse, jag frågar alltid min man om jag är hemma och målar eller tecknar. Kristin på Bomans hotell (som jag målar mycket för) har också ett bra öga som kan visa rätt väg när jag känner mig osäker på resultatet. Deras "fräscha" ögon är mycket användbara när mina egna sviker.

Oljemålning utförd med färger från bland annat mussini